Dusty här, och nu ska vi snacka om ’Broadway to Cheyenne’ – en film som tar oss på en skumpig resa från New Yorks hårda asfalt till vidderna i Cheyenne. Redan från början mörknar himlen över Breezy Kildare, vår hjälte, som trotsar både skottskador och spöken från stan för att försöka hitta tillbaka till den frihet han minns från barndomens prärie. Det är en klassisk western med en twist av stadens råa brottslighet och lågorna från stadskriget följer Breezy hela vägen hem.

Jag gillar hur filmen inte låtsas om att västern alltid var svartvitt – här är varje karaktär kantig, skitig och driven av sina egna motiv. Miljöerna fångar verkligen känslan av en gräns mellan ordning och kaos, där Breezys kamp för rättvisa känns både personlig och desperat. Till och med busarna har lite stil, även om de glider in med storstadsattityd och försöker smutsa ner den gamla hedern på slätten.

Det finns stunder då tempot sackar och dialogen är lika torr som en grop i Texas mitt i juli, men när det smäller till så gör det ordentligt. Actionscenerna är enkla, men intensiva – som det ska vara i en western. Filmen har också glimtar av humor och värme, särskilt när Breezy står vid sitt gamla barndomsbord och försöker minnas vilka värderingar han egentligen har kvar.

Sammantaget är ’Broadway to Cheyenne’ ingen ny sheriff i stan, men den levererar en rejäl skopa nostalgi för oss som älskar westerns med både hjärta och skitig verklighet. Den påminner oss om att rättvisa ibland måste kämpa i motvind, men det är alltid värt att stå upp för det som är rätt – även när snålvinden blåser från Manhattan till prärien.

Du kan se filmen på Mavshack Movies