Om du, precis som jag, har damm under stövlarna och en svaghet för svunna tiders hederskodex, då är ‘Randy Rides Alone’ ett måste att spana in. Här ser vi en ung John Wayne ge oss just det vi vill ha: en rättfram cowboy med ryggrad av stål, redo att ta ett oskyldigt steg in i en saloon där det blivit blodbad och därefter hela stan på örat. Det är en start som sätter tonen direkt – här handlar det om att rida mot hela världen när nöden kräver det.

John Wayne skiner som Randy Bowers, en man vars ord väger tungt även när ingen tror på honom. Filmen fyller sina 53 minuter med täta konfrontationer, kvicka slagsmål och rejäla skottväxlingar som får gruset att sprätta. Visst, berättelsen är rakare än en nyslipad gevärspipa, men det är en del av charmen – inga onödiga krusiduller utan ren och skär westernmagi.

Sally Rogers bjuder på välbehövligt krut som kvinnlig kompanjon, och miljöerna är nog precis så dammiga och råa som de ska vara. Westernpubliken får vad de förväntar sig: svek, rättvisa och en hjälte som rider in i solnedgången. Klart, filmen är från 1934, så du får räkna med lite träigt skådespel här och var, och vissa scener känns kanske en smula utdragna. Men helhetskänslan? Den är genuin som en kaffepanna över öppen eld.

‘Randy Rides Alone’ är inte för dig som söker moderna vändningar eller bländande effekter. Men söker du efter den klassiska kampen mellan rätt och fel, där en mans heder står på spel – ja, då hittar du vad du söker här. En film som påminner oss om varför western-genren fortfarande rider stadigt – än idag.

Du kan se filmen på Mavshack Movies