När man sätter sig till rätta för att se ’Texas Cyclone’ är det som att slå sig ner vid lägereldens sken, redo att höra ännu en historia om hur orättvisa möter en hård men rättvis knytnäve. Filmen gör ingen hemlighet av vad den är ute efter: högt tempo, starka karaktärer och en ständigt närvarande känsla av att ibland är det bara en ensam man med nerver av stål som kan stå upp mot ondskan i världen – eller i det här fallet, i Texas småstäder under tidigt 1900-tal.

Huvudpersonen Cyclone bär huvudrollen med samma självklarhet som en välnött Stetson – han är rå, ärlig och snabb både med revolvern och med replikerna. Den gamla klassiska förväxlingsintrigen – oskyldig man som tvingas axla en död sheriffs mantel – slår kanske inte gnistor av originalitet, men jag skulle ljuga om jag inte gillar dess enkelhet. I en epok där allt är förvirrat behövs det ibland någon som ställer saker till rätta, utan krusiduller.

Miljöerna sprakar av prärieanda – dammet, vindens vinande, och den där känslan av vindbiten ensamhet som bara riktiga westerns kan skildra. Skurkarna är lagom slemmiga och bikaraktärerna bidrar med vänskap och ibland humor mitt i allt allvar.

Visst, intrigen känns ibland så förutsägbar som söndagssteken hemma på ranchen, och vissa repliker doftar lite väl mycket av manusfabrik. Men det här är en berättelse med hjärtat på rätta stället. Regissören påminner oss om vikten av mod och heder – och skådisarna levererar så att även en luttrad westernräv som jag drar på smilbanden.

Sammanfattningsvis är ’Texas Cyclone’ ingen revolution inom genren, men likväl en ärlig påminnelse om varför westernfilmer alltid haft en självklar plats i hjärtat på folk som värdesätter äventyr, vänskap och kampen för rättvisa. En stadig rekommendation till alla som törstar efter klassisk western-action med tydliga gränser mellan rätt och fel.

Så ta plats i sadeln, luta dig bakåt och låt Texas storma in i vardagsrummet – ibland är en enkel rak höger precis det man behöver.

Du kan se filmen på Mavshack Movies